Yoga

 Yoga... Det har blivit nästan lika viktigt som luft för mig. Utan yogan så hade KBT inte hjälpt mig. Jag kompletterade KBTn med en bok med övningar för varje dag av Janesh Vaidya. Den har hjälpt mig att se det viktiga i mitt liv och efter det blev yogan djupare. Jag gör inte yoga med osäkerhet eller med negativa tankar om mig själv längre. Jag gör det för mig, för att jag är viktig och behöver det. Jag lär känna mig själv genom yoga.
 
 
 Jag tappade tron på livet idag igen och kände stress över min livssituation. Absurt egentligen eftersom att jag aldrig mått bättre, men så här kan man ju inte leva, man "måste" ju gå till ett jobb. Men så la jag mig ner på golvet med vaderna på en sittpuff och bara tittade i taket. Skönt. Vad bra jag har det. Jag är mätt, jag är med familjen, jag har en säng att lägga mig i sen och jag trivs. Jag vred huvudet åt sidan och såg yogamattan ligga ihoprullad på min tygväska som inte orkade stå stadigt. Då började jag googla på yogaväskor och så blev jag lite inspirerad. Jag beställde aldrig en yogaväska, vad ska jag med det till egentligen? Jag har ju ett snöre runt mattan och en ryggsäck som man kan spänna fast mattan på om jag nu skulle behöva det.
Men det är ju pengar i allt. Man kan tjäna pengar på precis vad som helst. (Yogautbilningen jag vill gå kosta mellan 30-40.000kr!!!). Lite lustigt är det egentligen eftersom att yogan är fri. 
En tanke slog mig tidigare.. undra vad alla som går på "gym-yogan" har för syfte med yogapassen..? Är det enbart träning, är det både kropp och själ, för smärta, utveckling eller kanske bara för att få komma iväg? Jag sitter där och jobbar stenhårt med mitt inre, med tankar. Jag försöker känna in ordentligt hur det känns och om jag gör det lilla extra för att det känns bra eller om det bara är för att pressa mig. Och framförallt jobbar jag med andningen. Jag undrar vad de andra går igenom där på mattan.
 
Det som är så fint med yogan är att den tillhör alla. Man kan vara hur stel som helst men ändå göra helt rätt eftersom att man gör det utifrån sig själv. En utbildad yogainstruktör är varken mer eller mindre än en som sitter hemma i sin vrå och yogar utan att ha det på pappret. Yogan började som fysisk träning för mig för ca 8 år sedan men börjar fläta in min själ mer och mer. Och trots alla år av yoga (till och från) så kan jag fortfarande varken stå på händer eller lägga pannan på mina knän, men jag är starkare och känner djupare inom mig.
 
Kropp & själ | |
Upp