Utbildning, jobb & hälsa

Trots att jag tagit både studie- och jobbpaus pga stress så kan jag inte låta bli att kika på lediga tjänster då och då. Jag blir varken lugnad eller inspirerad men det känns som att jag borde hålla igång i alla fall lite. När jag låg där i soffan och skrollade bland lediga jobb så kände jag bara att fyfan vad trist det ser ut. Tråkiga rubriker, tråkiga jobbeskrivningar, tråkig design på allt. Det skriker "att jobba är tråkig, att jobba är ett måste, jobb suger, var så god och sök här". Nej tack, jag tror jag klarar mig. Några viktigpettrar sitter säkert och rynkar på ögonbrynen och tänker att det är typiskt den naive och bortskämde generationen att skriva något sånt här, men då kan jag kontra med att nu, år 2018 och bra många är tillbaka, så räcker det inte att ha god arbetsmoral för att få ett arbete. Det här kan jag skriva många meningar om och försvara hit och dit, men det tänker jag inte göra nu. Bara lite:  Det har också mycket att göra med vem man är, vart man är (ifrån) och vilka förutsättningar man har. Alla kan inte knacka en bekant på axeln och vips har man ett jobb.
 
Det som fick mig att skriva nu är min irritation över en del kurser. Jag halkade in på olika utbildningar när jag kollade vad olika arbeten krävde för kompetens och då hittade jag olika hälsokurser, som egentligen inte hade med de lediga tjänsterna att göra, men i alla fall... så slog det mig vad konstigt det är alltihop.. T ex yogakurser, mindfullnes osv. Man betalar minst 1000kr för ca 8 tillfällen och dit går man till någon som lär ut samma sak, år ut, år in. Jag älskar yoga, MIMY och många träningsformer, både mentalt och fysiskt, men på ett sätt så känns det absurt att betala för något som borde vara så självklart. Som borde ingå i grundskolan ungefär. Dessutom så finns det massor att lära sig av böcker, på nätet, av andra och vad det gäller meditation så finns det gratis träffar i en del kyrkor och vissa universitet. Man kan tjäna pengar på att lära (försöka lära) folk att varva ner. Det är läskigt egentligen. 
 
Men det är bra att det finns, alla har olika behov, en del behöver ta sig iväg till en lokal med en ledare för att få något gjort, precis som jag gärna är medlem på ett gym för att träna trots att jag egentligen bara kan springa ett varv på spåret och styrketräna hemma eller med naturens vikter, som stenar och stockar. Är det att man vill tillhöra något? Få en liten etikett på sig så att man känner samhörighet? Hur kan man egentligen betala för lugn och ro och fysisk ansträngning? Det kanske bara är att acceptera att vi lever på 2000-talet nu, som jag själv ganska nyss påpekade. Vi sitter stilla, är totalt sönderstressade och helt handlingsförlamade när det kommer till vår egen hälsa. 
 
Jag har gått yogaklasser, mimy, "gymyoga", bodybalance osv och jag tycker om det väldigt mycket, jag skulle själv kunna tänka mig att bli instruktör någon gång i framtiden, men det är lite läskigt. Det kanske är hela grejen med att maxa sin tid, klämma in pass i sitt tighta schema, pengar, vinster, stress osv som får mig att bli så irriterad. Jag skulle önska att det var möjligt för alla oavsett ekonomi att tillhöra ett gym, en yogaklass eller vad som helst, och att det redan i skolan läggs in lugna stunder med meditation, samtal om livet osv så att man får in vikten av lugn, sig själv och ens inre från början och slipper betala tusentals kronor i framtiden för att man är helt vilsen och sliten.
 
Kan man tvinga barn att rita, spela musik och lyssna om gamla gubbar från 1700-talet så kan man fan meditera också. Och vad det gäller barn med myror i brallan (vilka diagnoser man nu vill kalla olika slags mänskliga beteenden) så har jag ingen lösning. Allt måste förändras, allt passar inte alla och jag vet inte hur det ska gå till, men bättre kan det i alla fall bli.

Det blir så dumt när jag ska förklara min irritation över något jag älskar, huvudpoängen är att min uppfattning är att så många förlorar sig själva i vårt stressiga kravfyllda samhälle, och jag tycker att det ska vara gratis att få ro med sig själv. Har samhället tryckt bort oss så får samhället hjälpa till att få tillbaka oss, gratis! Kanske till och med betala skadestånd!! 
Och sist men inte minst, vad menar jag med "oss"? Jag kanske pratar helt utifrån mig själv och mina egna behov. Tur att det är min blogg och att det är frivilligt att läsa den.
 
Trots innehållet i det här inlägget så kan jag meddela att jag har ett bodybalancepass inbokat på fredag.. 
 
Tankar | |
Upp